Typ: Piper L-4H Cub
Ägare: Per Fornander
Typ: Piper L-4H Cub
Ägare: Per Fornander
Tekniska data:
Man har räknat ut att den verkan som artilleriet haft totalt sett under WW2, tack vare målanvisningar från Cubarna, klart överträffar den skada som allierade jaktflygplan åsamkat fienden. Cuben, som i sig själv var helt obeväpnad, har därför kallats "the most lethal airplane of the war". Endast 380 kg bomullsduk, stålrör och motor, plus pilot och artilleriledare förstås, var alltså det mest effektiva mot nazisterna av samtliga använda plan. Och samtidigt det långsammaste i luften. Och det mest fältmässiga på marken!
"69-F" kom i låda till England och monterades ihop inför Dagen D tillsammans med tusentals andra. I likhet med många andra Cubar kan den ha flugits över Kanalen med hjälp av en ombyggd syrgasflaska som extratank för bensin, hängande i taket alldeles vid förarens huvud (!). Alla plan som flögs över var målade med de karakteristiska vita ränderna (invasion stripes), som jag valde att pryda SE-CLR med i sin nya kostym när den blev restaurerad och ommålad 1997.
"69-F" tillhörde 265th FA Bn (Field Artillery Battalion), som i sin tur hörde till 34th FA Brigade, XX Corps, Ninth US Army. 265th FA Bn var utrustat med 24 cm:s haubitsar, och den utgjorde en förstärkningsbataljon som kunde sättas in för artilleriunderstöd hos andra enheter (mestadels inom nionde armén) närhelst det behövdes. Därmed fick troligen denna bataljon flytta runt en hel del, och med lite fantasi kan man man tänka sig vilken riskabel och kringflackande tillvaro denna lilla Cub haft.
CLR´s förbandstillhörighet har jag fått hjälp att forska fram av Cub-experter i England. Radio call sign ”Six Niner” betecknade just ovannämnda bataljon. Inom brigaden hade dessutom varje Cub en individuell bokstav, i detta fall ”Foxtrot”.
Man vet att 265:e från sommaren 1944 var med i tre stora fältkampanjer: Nordfrankrike juli-september -44, Rhenlandet september -44 --mars -45, Centraleuropa mars-maj -45.
"69-F" finns noterad i handlingarna från en mobil reparationsskvadron som 9th US Air Force hade satt upp i Maastricht: första servicen 14.2.45, nästa gång 26.4.45. Det hade varit kul att veta om den blivit beskjuten, eller om det bara var fråga om våldsamma landningar! Eller kanske något så banalt som motor- eller propellerbyte... Och något som förtjänar att påpekas är att In- och Ut-datum vid dessa två tillfällen var samma datum - det var snabba sjukbesök det, i krigstider, även för materielen!
Andra uppgifter som Cubarna hade under kriget var: sambands- och kurirflyg, spaning, personbefordran av höga officerare, och titt som tätt också tränings- och "nöjes"-turer när situationen så medgav (och chefen inte gruffade). Inte minst insåg man snabbt på många högre staber att Cuben var ovärderlig som snabb luftburen "MC-ordonnans" alternativt "stabsfordon".
En extra piff på stridsflygandet tyckte några enstaka våghalsar här och där att man kunde få, när man prövade att slänga ut 20-liters "Molotovcocktails" på den lede Fi, i form av specialpreparerade jeepdunkar (det gick inte så bra), eller slängde iväg handgranater från cockpit. Den mest kända "attackflygkonverteringen" av en Cub stod den kapten för som surrade fast en bazooka på vingstöttorna. Han tillerkändes några "segrar", bl.a. delar av en trupptransport på lastbil. Samt en hel stridsvagn, faktiskt.
Av alla konstiga påhitt med Cubar tar nog den priset när man monterade en specialkrok ovanpå taket varmed man kunde hänga flygplanet uppspänt i en lång vajer ovanpå ett fartyg. Med en speciell kopplingsanordning gick det att både starta och "landa" längs vajern! Genom att sträcka resp. slacka med hjälp att de master som vajern var uppspänd mellan kunde Cubarna en efter en hissas resp. bärgas ned på däck. (Om man undantar Harrier och helikoptrar är det väl den enda gången i flyghistorien som flygplan "taxat" i vertikal led...)
Ja, allt som överhuvudtaget går att tänka ut för ett litet lättmanövrerat flygplan med goda prestanda trots ganska svag motor, har nog gjorts med Cubar genom åren. Efter drygt ett halvt sekel kan sägas med eftertryck att Piper Cub har kommit att vara själva sinnebilden - och förebilden - för alla små högvingade tvåsitsare sedan dess.
Andra världskriget bidrog starkt till genomslagskraften för Cuben eftersom 8000 st extra Cubar såg dagens ljus tack vare krigsbeställningarna. Så för oss veteranflygentusiaster förde kriget i alla fall något gott med sig...
/Per Fornander
Åter
till början av denna sida
Åter
till flygplansöversikten
Åter
till start wap-html
Åter
till startsidan